Saab saknar jag...
Frågan vad jag saknar i dag som var annorlunda förr tar mycket framtid att svara på. Saabhojen är bara en detalj.
Henning undrade vad jag saknar i dag som det fanns mer av förr. En snabb uppräkning: Tvåtakt, Galna designkoncept, Plåt, 80-talsfärger, Kasettspelare i kåpan, Eftermarknadskåpor och Scoopet om att Saab skulle bygga hoj (MC-Nytt 7.1988)
Fast mest saknar jag:
1. Blandad hojåkarålder
I dag är majoriteten som jag. Män i 40-årsåldern och uppåt. 125:an tvärdog för rätt länge sedan medan mopparna försvann ganska nyligen (EU&klass2&allt vad klasser heter).
I mina ögon delvis på grund av vansinniga regler vad gäller effekt och körkort. Numera är tvåhjulingen lika "onaturlig" i svenska familjers vardag som den en gång var självklar i många tonårsfamiljer. (För att inte tala om hur det ser ut i massor av andra länder... där alla generationer håller i ett styre till vardags. Är det inte mormor som ska till risfältet, olivfältet, marknaden eller kiosken så är det dottern som ska till skolan. I dessa länder ses tvåhjulingen som självklar och du behöver inte ens vara särskilt cool, eller ens se arg ut, för att sitta på en hoj...)
Under punkten 1 platsar även det allmänna motorintresset bland yngre generationer. Något som mannen på denna länk tar upp.
2. Lågsadlade hojar
Bortsett från lätta hojar saknar jag också att man riktigt långt tillbaka i tiden inte behövde ha giraffben (som jag) för att köra med grovmönstrade däck. (Sockerbitsmönstrade däck saknar jag förresten också...)
I dag tycks varenda off-road tvunget se ut som om de ska köras mellan Paris&Dakar... och om vi dessutom lägger till vår allmänna kubikhets...1000-1200 kubik på en "off-road"... hur smart är det? Egentligen. Jo jag gillar det ju men f-n#¤)=#%"(())"=""= ICKE de gånger hojen fått slagsida och kroppen är som kokt pasta efter lite jobbig körning.
Frågan är, behövs all denna fjädringsväg / kubik / vikt / sadelhöjd på ALLA hojar eller finns det plats för alternativ? Kan man kanske ha några modeller som liknar gamla tiders offroadare där det enda som skiljde dem från asfaltssyskonen var högt uppdragen ljuddämpare och grovmönstrade däck. Ja inte vet jag... möjligen är vi (jag) lite för mån om imagen för att sätta oss (mig) på en "för liten" motorcykel? Oavsett svar, eller om det finns någon lösning så är det vad jag saknar mest från förr i dagens hoj-Sverige.
(Ok, jag saknar lättare packning också...förr behövdes inte dator, filmkamera, systemkamera, laddsladdar osv när man var ute...)
3. Årgång 1986 av MC-Nytt.
Saknar jag också. Årgången finns inte i vårt arkiv så om du känner någon som vill sälja dessa nummer - hör av dig!
jimmie.obom@mcnytt.se
Henning, om du fick välja din egen fråga till nästa blogginlägg. Vilken fråga väljer du då att svara på?









Artikeln har 1 kommentar
Kan bara småle över inlägget på ett positivt sätt när en tvåhjuling för bara några årtionden sedan var betydligt vanligare i de flesta familjer.Idag däremot tycks en barnfamilj på vägen som träffar på en mc åkare alltför ofta inbilla sig att denna mc åkare är mer eller mindre farlig och ofta lite kriminell.
Skriv ny kommentar
Skriv ny kommentar