Vinterväg och obussiga bussförare

Vintern med sin snö når tillslut även Stockholm och med det naturligtvis även stockholmstrafiken. Det är helt utan att jag blir imponerad jag ser hur folk hanterar sina fordon i halkan. Ingen sänkt fart, ingen ökad försikt och framförallt total brist på hänsyn.

De som skall gå över en gata vet att de har rätt och kliver bara rätt ut som de gjorde i somras, bilarna stannar ju. Jovisst, om de hinner. Fattar inte folk att det gör ont att ha rätt ibland?

I förrgår körde jag hem med hojen och på en sjuttiosträcka håller jag cirka 60, med crossdäckad motorcykel, för att det är så förbaskat halt. Ikapp kommer en SL-buss och lägger sig, jag skämtar inte,m två meter bakom! Jag fotar lätt på bromspedalen för att med bromsljuset be om lite utrymme bakåt. Inte brydde sig busschaffisen om det. Avståndet minskade till en meter och jag sänkte hastigheten lite för att skaffa mig det avstånd i tid jag kunde bakåt. Men inte reagerade busschaffisen på det. Den som undrar varför jag inte körde åt sidan ska veta att jag körde längst till höger i högerfil och hade räcke invid knäet...
Det gick inte.
Rörde jag gasen så reagerade hojen med att bli instabil och fotade jag ner på bakbromsen började ABS:en klippa. Snorhalt.
Hade jag vurpat hade jag varit Fonuskund direkt.

Efter att jag sänkt till 40 kilometer i timmen med bussen mindre än två meter bakaom började han äntligen på en omkörning, men tro inte att han bytte fil för omkörningen! Nej, halva bussen kvar i min fil och en sur blick var vad jag fick.

Händelsen är anmäld till SL. Känner du den som körde 628C vid Naturhistoriska mot Mörby i måndags vid 17-tiden kan du be denne ringa mig...